24 jul Picpeople goes peacock
Då var det dags igen. Det har sugit ett tag i tatueringstarmen och jag bokade en tid för några veckor sedan när jag såg att Joel Stadius från Skövde skulle gästtatuera på Gbg Classic tattooing. Var inte helt säker på om jag skulle tatuera en påfågel eller en fjäril, men Joel visste direkt hur han skulle lösa detta. Det är min största tatuering hittills och förmodligen nånsin för fanihelvetesjävlaskit vad ont det gjorde! Det tog en stund dessutom. Hade med mig min sister in crime Lise som också lite hastigt och lustigt bestämt sig för att berika sin kropp med ytterligare en bit konst. Hon inte bara fixade kaffe, banan och mackor, hejade på och peppade när jag mådde illa av smärta, hon fick också lov att fota lite med min kamera. Om hon tog axelremmen över huvudet och höll kameran ordentligt. Och inte slarvade.
Här skissas det.
Här godkänns det.
Här karvas det.
Här karvas det lite till. Och ja. det gör ont. Gräsligt ont.
Lite färg.
Färdig! Min påfågel. Med fjärilar i stjärtfjädrarna.
Jag visste att jag skulle få nytta av min stora överarm! Den rymmer ju för bövelen en asfin påfågel!
Sen var det Lises tur. Hon valde en giraff med texten “stand tall”. Och det är ju passande för henne – både bokstavligen men framförallt bildligt.
Så här trött var hon på att vänta på sin tur. Min tatuering tog en liten stund nämligen. Typ 2,5-3 timmar. (Av ren smärta.)
Jävla snygga människa. Och det är liksom både utsidan och insidan. Helt sjukt.
Lises finfina giraff.
Sen åkte vi hem. Och jag har aldrig varit så förtjänt av fredagsvinet (för det är väl fredag idag? Eller torsdag? Lördag?).
Det var det hele för idag. Hadetgötthej!
P.S) Förlåt mamma.
P.S igen) Nej, jag är inte klar nu. Jag måste ju ha något nedanför mitt “kampen-för-allas-lika-värde-tecken” också såklart.
No Comments