Picpeople goes 36
2090
post-template-default,single,single-post,postid-2090,single-format-standard,theme-bridge,bridge-core-2.1.1,woocommerce-no-js,ajax_fade,page_not_loaded,,vertical_menu_enabled,columns-4,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-19.8,qode-theme-bridge,disabled_footer_top,disabled_footer_bottom,qode_header_in_grid,wpb-js-composer js-comp-ver-6.1,vc_responsive

Picpeople goes 36

Picpeople goes 36

Japp. Då var en närmare 40 än 30 nurå. Så himla märklig känsla att vara 36 alltså. Jag tyckte i och för sig att the botten was nådd redan förra året när jag fyllde år, men 36… Det skojar en fan inte bort. Klamrar mig febrilt fast vid tanken att jag känner flera ascoola människor som faktiskt passerat 40 med stor värdighet och som inte känns ett dugg tristare än de jag känner som är just fyllt 30. Jag försöker också klamra mig fast vid tanken att jag nog faktiskt har blivit lite, lite klokare det senaste året. Det har hänt mycket med mig det sista. Alltså inuti. Någon slags självdefinition baserad inte bara på prestation utan på hur jag vill vara. Vad som är viktigt – eller kanske ännu mer vad som INTE är viktigt. Foka på rätt saker. Duga som jag är. Eller hell – inte DUGA som jag är utan jag är fan skitbra som jag är. Och även om jag hamnar där i träsket av självförakt gång på gång så tycker jag ändå att det går lite lättare att ta mig ur det nu. Ge mig ett år till så ska ni se att jag är on top of the world. Får jag dessutom så här fina pepp-sms av världens bästa Cissi så ska det nog gå som hejsan detta.

20150824_204517

 

 

No Comments

Post A Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.