28 apr Havet
Jag vet, ni har sett honom förr – Abbe Abbelito. Men han är ju min bästa modell. Idag fick jag muta honom med glass för att få med honom. Han ville hellre kolla på tv nämligen. Jag såg dock de regntunga skyarna och längtade efter att fota så jag fick böna och be. Och muta. Sen var saken biff. Väl där fick han feeling, lyfte på stenar för att hitta krabbor och ville aldrig åka hem istället, så då fick jag nästan muta honom igen för att få in honom i bilen. Smart unge det där.
Men den här stunden ändå. Han och jag. Vi. Där och då. Egentligen borde vi ha varit hemma och lagat mat enligt sedvanliga rutiner. Idag struntade vi i rutiner och jag ska göra det mer nu. Livet går fort när det går på rutin, inte när en har roligt som det brukar heta. Jag gillar rutiner, men jag är så himla rädd för att livet bara går på och häpp – så är barnen 20 år och flyttar och jag står ensam kvar och minns inget mer än en lång räcka av dagar då jag mest var trött. Det får icke ske. Nu med facit i hand, när jag sitter här och bläddrar bland bilderna så var det lätt värt en glass. Eller två.
No Comments