Mormor

Dagarna bara går och är fulla av jobb, barn, hem, träning, vänner och att det där, ni vet. Livet liksom. Och rätt som det är har det gått flera veckor sedan jag hälsade på min mormor. Det dåliga samvetet gnager och gnager ett tag innan det hugger till på riktigt och jag äntligen får tummen ur att prioritera henne. Lilla mormor. Som nästan alltid är glad oavsett vad. Som alltid, alltid känner igen mig och mina pojkar trots att det ibland är lite snurrigt med andra saker. Som blir så glad att hon gråter när vi kramas. Mormor har tagit hand om alla andra hela sitt liv; morfar, mamma och hennes systrar, mig och mina kusiner, hon passade till och med Louie när han var liten. Jag älskade att vara med henne och morfar när jag var liten. Mormor blev aldrig arg, var aldrig sur, hade alltid tid och gjorde de godaste köttbullarna som finns. Hennes skratt är ett av de finaste på jorden, hon skrattar så hon kiknar och det är omöjligt att inte skratta med.

Idag gick vi en promenad i solskenet. Vi plockade blommor och andades hav.

Jag är sannerligen lyckligt lottad som får ha denna fantastiska kvinna i mitt liv. Älskade mormor.

2 Replies to “Mormor”

  1. Agneta

    Nu rinner tårarna såå fint..lilla mormor. Inser hur mycket jag saknar min som var precis som din <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.